Lilltjejen blir 13dagar gammal idag. Samtidigt som det känns som att tiden rusar iväg så känns det också som att hon borde vara så mycket äldre "för hon har ju alltid vart hos oss". Hon är så självklar!

De senaste två veckorna har dock vart rejält omtumlande. För oss alla. Mycket känslor att tackla. Benjamin har gått igenom (gör väl fortfarande) en rejäl känslostorm. Glad ena stunden, fullkomligt förkrossad nästa. Stolt och visar upp lillasyster ena stunden, vill inte veta av henne nästa. Han är alltid snäll mot henne dock, så det är ju bra. Mest arg och ledsen är han nog på mig. För att han inte får/kan ha mig för sig själv längre och för att jag inte kan eller får lyfta och bära på honom som tidigare.

Men det ger sig. Vi vänjer oss och hittar nya vägar till en fungerande familj. Även om det är många omställningar så ordnar det sig. Man hade dock kunnat önska att Benjamins trots hade väntat eller redan passerat nu. Känns inte som man gör annat än säger nej och tillrättavisar.

Anyway. Vi har hunnit med tvåårskalas och hembesök från BVC dessa två veckor. Även studentfirande och karneval. Det har minst sagt vart fullt upp! Sammanfattar med en bildbomb från de två veckor som varit.

Några timmar gammal.

Puss!

3 dygn.

Syskonkärlek.

2års kalas.

2års kalas.

Stora killen blåser ut ljusen.

Myser i sjal under karnevalen.

Håller lillasyster för första gången. (4 dygn gammal)

13 dagar.

Stolt pappa och nykläckt Isabel.